VAB

Ja just när jag förbereder mig för en kväll på förlossningen så ringer dagis och säger tyvärr det är dags att hämta barnen. Ludde hade feber och låg och frös i soffan på dagis. Så det blir ingen förlossning för mig ikväll tyvärr, och även om jag verkligen såg fram emot detta passet eftersom jag skulle få gå med en jätte bra äldre barnmorska som lätt mig förlösa själv i förrgår så käner jag mig väldigt krasslig själv. Så det ska faktiskt bli skönt att få vara hemma och vila idag och imorgon för sedan ska jag arbeta helgen med min ordinarie handledare Kristina och hon har också låtit mig förlösa själv så det blir nog toppen då med. Bara vi får patienter vill säga. Det är ju svårt att tajma så man hinner med allt...Det är ju inte direkt så att mammorna tänker på mig och när jag slutar :)

Igår fick jag vara med på en förlossning också men jag var inte särskillt aktiv i den eftersom mamman var en förlossningsrädd patient, det var inte så lämpligt då. Men hon var jätte nöjd efteråt.

Det är väldigt mycket känslor för mig att vara på förlossningen, nu börjar de här topparna och dalarna komma som andra berättat om. Man är så ivrig och glad när man får vara med och förlösa och vill mer och mer. Sedan reflekterar man efteråt och ger sig själv så mycket kritik och inser hur mycket man inte kan.... Det är så mycket som rör sig i mitt huvud nu.. Fick ringa och gråta en skvätt till mamma i morse så nu är det bättre igen. Det är ju fortfarande så att det är ett fantastiskt yrke som jag vill arbeta med.

Sedan är jag så glad för min uppsats är äntligen inskickad så jag kan gå upp med den snart innan jul, det har verkligen varit den största bördan för mig och jag har äntligen tvingat mig själv att ta tag i den och jag har ingen annan att skylla på heller. Jag tycker inte att det har varit roligt att göra den och jag känner mig inte säker med uppsatser men nu ska jag bara fixa opponent/respondentskapet och hoppas på så lite ändringar som möjligt. Sedan när det är gjort kanjag äntligen få ut min legitimation som distriktssköterska. Whoohoo :)

Jag fuskade lite i förrgår kväll och gick utan solglasögon som jag egentligen ska göra efter min ögonoperation, det var snöstorm och jag fick massa snö i ögona. Det gjorde vannsingt ont och nu får jag straffet. Mina ögon är uppsvullna, ömma och rödsprängda. Jag hade varit rädd för mig själv om jag varit patient. Se här...

Syns inte så bra på kortet, men folk hajar till och frågar vad har du gjort med ögonen? Och på morgonen är det inte mycket vitt utan nästan bara rött och helt fullständigt uppsvullet. Hoppas att det snart går över.

Kommentarer
Postat av: Veronica - mamma till Theo

Hoppas Ludde snart är frisk!

2010-11-25 @ 19:31:40
URL: http://www.virresblogg.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback